Ordföljd: Relativa pronomen och adverb
Word order: Relative pronouns and adverbs
Sanajärjestys: Relatiivinen pronomini ja adverbi

  • 1
    Relativa pronomen och adverb är bisatsord som pekar (= syftar) bakåt, på ordet, satsdelen eller satsen som kommer före
    bisatsen
    .
    "Som" är det vanligaste relativa ordet. Det syftar tillbaka på ordet/orden före "som".
    Relative pronouns and adverbs are subordinate clause openings that refer back to the clause element or clause that comes before the
    subordinate clause
    .
    "Som" is the most common relative word. It refers back to the nearest word(s) before "som".
    Relatiiviset pronominit ja adverbit ovat sivulausesanoja jotka viittaavat taaksepäin, sanaan, lauseenosaan tai lauseeseen joka on ennen
    sivulausetta
    .
    Ex.
    Lisa, som arbetar på posten nu, ska snart byta arbete.
  • 2
    "Som "kan vara
    subjekt
    i bisatsen. Då är som både subjekt och bisatsord samtidigt.
    "Som " may be
    subject
    in a subordinate clause. Then the subject and the subordinate clause opening are the same thing.
    ”Som” voi olla
    subjekti
    Ex.
    Igår såg jag en film som var väldigt bra.
  • 3
    När "som" inte är subjekt i bisatsen stryker man det ofta.
    When "som" is not the subject in a subordinate clause it is often cut out.
    Silloin kun ”som” ei ole sivulauseen subjekti, jätetään se usein pois.
    Ex.
    Det här är boken (som) jag talade om igår.
    Det var igår (som) det hände.

    Jfr
    Hon sitter på bänken.   ‒   Bänken (som) hon sitter på ser obekväm ut.
  • 4
    "Som" + "är"/"var" kan strykas före ett
    substantiv
    .
    "Som" + "är" / "var" may be cut out before a
    noun
    .
    "Som" + "är"/"var" voidaan jättää pois ennen
    substantiivia
    .
    Ex.
    Det här är Arne, (som är) en av mina bästa vänner.


    Alla tittade på främlingen, (som var) en man i trettioårsåldern, och undrade vem han var.
  • 5
    När en relativ bisats berättar om en grupp eller plats tar man ofta bort både "som",
    verb
    och ev. andra ord, så att bara gruppen eller platsen uttalas.
    When a relativ subordinate clause tells about a grupp or place often both "som", the
    verb
    and possibly other words are cut out, so that only the group or place is pronounced.
    Silloin kun relatiivinen sivulause kertoo ryhmästä tai paikasta otetaan pois sekä ”som” että
    verbi
    .
    Ex.
    Eleverna (som går) i den här klassen är mycket duktiga.


    Bilarna (som var parkerade) på gatan var täckta av snö.
  • 6
    Flera relativa ord ser ut och låter precis som frågeord, men de har en helt annan betydelse när de är relativa ord, t.ex. vilken, vilket, vilka, vad.
    Some relative words look like and sound exactly like interrogatives, but they have a totally different meaning when used as relatives. Ex. vilken, vilket, vilka, vad.
    Useampi relatiivinen sana näyttää ja kuulostaa aivan kysymyssanalta, mutta niillä on täysin erilainen merkitys silloin kun ne ovat relatiivisia sanoja, esim. vilken, vilket, vilka, vad.
  • 7
    "Vilket" och "något" som syftar tillbaka på hela den föregående satsen.
    "Vilket" and "något" refer back to the whole previous clause.
    "Vilket" ja "något" jotka osoittavat taaksepäin koko edeltävään lauseeseen.
    Ex.
    Hon sade att hon skulle klara provet, vilket hon också gjorde.
  • 8
    "Vilket" kan också syfta på en satsdel med
    ett-genus
    .
    "Vilket" may also refer to a clause element with
    ett-gender
    .
    "Vilket" voi myös osoittaa
    ett-sukuiseen
    lauseenosaan.
  • 9
    "Vars" och "vilkas" är
    genitivformer
    som syftar på ägaren till det som kommer efter "vars"/"vilkas".
    I
    singular
    används bara "vars", men i
    plural
    kan man använda båda orden.
    "Vars" and "Vilkens" are
    genitives
    that refer to the owner of what comes after "vars"/"vilkas".
    In
    singular
      only "vars" is used, but in
    plural
    you may use either of the words.
    "Vars" ja "vilkas" ovat
    genetiivimuotoja
    .
    Yksikössä
    käytetään vain "vars", mutta
    monikossa
    voit käyttää molempia.
    Ex.
    Dramat, vars huvudperson heter Hamlet, är mycket välkänt.


    Skådespelarna, vilkas prestationer var utmärkta, fick stormande applåder.
  • 10
    "Vad" används ofta istället för "det som".
    "Vad" is often used instead of "det som".
    ”Vad” sanaa käytettän usein ”det som” sijasta.
    Ex.
    Jag hörde vad du sa.
       (= ... det som du sa.)
  • 11
    Efter "allt" kan man ha "vad" istället för "som".
    After "allt" you may use "vad" instead of "som".
    ”Allt” sanan jälkeen voi olla ”vad” ”som” sanan sijasta.
    Ex.
    Jag gör allt vad du vill.
       (= Jag gör allt (som) du vill.)
  • 12
    "Vilken", "vilket" och "vilka" används efter
    preposition
    i formellt språk.
    "Vilken" syftar på
    en-ord
    i
    singular
    . "Vilket" syftar på
    ett-ord
    i singular. "Vilka" syftar på alla ord i
    plural
    .
    "Vilken", "vilket" and "vilka" are used after
    preposition
    in formal language.
    "Vilken" refers to
    en-words
    in
    singular
    . "Vilket" refers to
    ett-words
    in singular. "Vilka" refers to all words in
    plural
    .
    "Vilken", "vilket" ja "vilka" käytetään
    prepositioiden
    jälkeen.
    "Vilken" viittaa
    en-sana
    yksikössä
    . "Vilket" viittaa
    ett-sana
    yksikössä. "Vilka" tarkoittaa kaikkia sanoja
    monikossa
    .
    Ex.
    Partimedlemmarna hade noga studerat problemet, om vilket de gjorde ett gemensamt uttalande.
    I vardagligt språk är det vanligare att använda "som".
    In informal language it is more common to use "som".
    Jokapäiväisessä puhekielessä on tavallisempaa käyttää ”som” sanaa.
    Ex.
    De hade noga studerat problemet (som) de uttalade sig om.
  • 13
    "Varför" kan användas i formellt språk efter en orsak. "Varför" syftar tillbaka på hela den föregående satsen.
    "Varför" may be used in formal language after a cause. "Varför" refers back to the whole previous clause.
    "Varför" sanaa voi käyttää muodollisessa kielessä syyn jälkeen. ”Varför” osoittaa taaksepäin koko edeltävään lauseeseen.
    Ex.
    Staten har tvingats låna enorma summor, varför den ekonomiska situationen är katastrofal.


    (= ... och därför är den ekonomiska situationen ...)
  • 14
    "Där", "dit" och "varifrån" syftar på
    platsadverbial
    .
    "Där", "dit" and "varifrån" refer to
    place adverbials
    .
    "Där", "dit" ja "varifrån" osoittavat
    paikka adverbiaaliin
    .
  • 15
    "Där" används när
    subjektet
    befinner sig på en plats.
    "Där" is used when
    the subject
    is at a place.
    ”Där” sanaa käytetään silloin kun
    subjekti
    on jossain paikassa.
    Ex.
    Staden, där han bodde, var mycket gammal.
  • 16
    "Dit" används när subjektet rör sig från en plats till en annan och man talar om den plats där "resan" slutar.
    "Dit" is used when the subject moves from one place to another and you talk about the place where the "journey" ends.
    ”Dit” sanaa käytetään silloin kun subjekti liikkuu paikasta toiseen ja puhutaan siitä paikasta johon ”matka” päättyy.
    Ex.
    Staden, dit han åkte, var mycket gammal.
  • 17
    "Varifrån" används när subjektet rör sig från en plats till en annan och man talar om den plats där "resan" börjar.
    "Varifrån" is used when the subject moves from one place to another and you talk about the place where the "journey" begins.
    ”Varifrån” sanaa käytetään silloin kun subjekti liikkuu paikasta toiseen ja puhutaan siitä paikasta josta ”matka” alkoi.
    Ex.
    Staden, varifrån han kom, var mycket gammal.
  • 18
    I vardagligt språk är det vanligare att använda "som".
    In informal language it is more common to use "som".
    Jokapäiväisessä kielessä on tavallisempaa käyttää ”som” sanaa.
    Ex.
    Staden, (som) han bodde i, var mycket gammal.
  • 19
    "När" och "då" syftar på
    tidsadverbial
    .
    "När" and "då" refer to
    time adverbials
    .
    "När" ja "då" osoittavat
    aika adverbiaaliin
    .
    Ex.
    Mycket förändrades 1967, när Sverige fick högertrafik.